"En patriot och
infödd svensk" : kungasonen Samuel Carlsson
|
När den unge Carl Gustaf av sin stränge
fader, pfalzgreven Johan Casimir, hösten 1642 sändes ut till den framgångsrika svenska
armén i Tyskland var det efter stränga förmaningar att vara gudfruktig, undvika
lättfärdighet och frosseri. Som så många söner före och efter gav den blivande
kungen blanka tusan i de välmenta råden, vilket rätt snart fick menliga följder för
hans tidigare så slanka gestalt. Följderna av hans sexuella eskapader var lättare att
tysta ned, men bland annat genom Elias Palmskölds genealogiska forskningar ett halvt
århundrade därefter vet vi namnen på några av dem. Den mest bekante är utan tvekan
sonen Gustaf Carlson, som legitimerades av fadern och bestods en förnämlig uppfostran.
1674 upphöjd till greve utmärkte han sig i skånska kriget, men kom senare på kant med
sin kunglige halvbror och dog utomlands 1708.
Samuel Carlsson (165?-1691)
Om Samuel Carlssons mor Sidonia Johansdotter vet vi
inte särskilt mycket, ej heller om hans uppväxtår. 1675 tog Samuel tjänst i flottan
som konstapelsmått, 1677 blev han underlöjtnant, året därpå överlöjtnant och
slutligen kapten 1688. Gift 1683 med Margareta Wenzell och hade med henne dottern
Christina, 1705 gift med Peter Ehrenspeetz.
Samuel Carlssons karriär var på inget sätt särskilt
märklig. Han torde ha varit en kapabel men inte på något sätt särskilt framstående
sjöofficer. Om det inte vore för att det i Kalmar länsstyrelses arkiv finns några
intressanta skrivelser från slutet av 1680-talet, riktade till dåvarande chefen för
andra eskadern, amiralen och landshövdingen Hans Clerck, funnes det väl knappast någon
anledning att här närmare beröra Samuels karriär.
Det första av breven är från den 17 augusti 1687. En
kaptenstjänst har blivit ledig och Samuel Carlson vänder sig till Clerck med en bön: |
Ank. d. 18 Aug Wälborne Herr Ammiral
och Landzhöfdinge,
Nådgunstige Herre
Dhen tillförsicht iagh till Wälb.ne H:r Ammiralen och
Landzhöfdingen ödhmiukel. drager, sampt tillfället af En förefallen vacance
förorsakar den hardiessen migh hörsambligen att insinuera Wälborne Herr Ammiralen
täcktes sigh gunstigt påminna, Att i anseende af mina långliga giorde tiänster, migh
som åfftast låfwat worden, widh tillfälle att blifwa hulpen, dhet dock till Dato ingen
effect wunnit ; |
Noter: Om Karl Gustavs liv i Tyskland, hans förhållande till kvinnorna
och följderna kan man läsa i: Olofsson, S. I., Carl X Gustaf. - Stockholm, 1961. Ovanstående
uppgifter om Samuel Carlsson är hämtade från detta verk.
hardiessen = ta sig friheten, jmf franska hardiesse. |
Ty länder till wälborne Herr Ammiralen och
Landzhöfdingen min Ödhmiuka begiäran, migh höghynnestigast Recommendera, så troor
Jagh /: förmedlest Wälb.ne H: Ammiralens promotion :/ och hans Excellz Hr Ammiral
Generalens Undfågne tillsäyellse att wara tiänsten närmast, hällst Emedan så wäll
denna Capiteinen som iag, af Wälborne H. Ammiralens Esquadron sortera, |
Det bör handla om den kaptensbeställning
som blivit ledig genom att Gideon von Numers som dömts för duellsbrott den 13 augusti,
se rullan
för 1687. |
hwar Emot iag hörsambl. migh Recommenderar och dhet
öfwriga till Wälb:ne H. Ammiralen och Landzhöfdingens Conduit lembnar. Förbl.
Wälborne Hr Ammiralen
och Landzhöfdingens
Carlscrona d. 17 Aug.
A:o 1687
Ödmiukaste
och hörsampste
Tienare
till min dödh
/Samuel Carlsson/
Källa: Vadstena landsarkiv, Länsstyrelsen i
Kalmar län, landskansliet D I c : 159 |
|
En
missräkning
Dock lyste inte nådens sol över löjtnant Carlsson
den här gången. I februari 1688 avled emellertid schoutbynachten Johan Clerck, och då
det inte var omöjligt att en kapten skulle komma att fylla luckan inlämnade Samuel
Carlsson en ny supplik. |
Högedle och Wälborne H. Ammiral
och landzhöfdinge, Höggunstige gynnare
Wälborne H. Ammiralen hafwer Jag i Ödmiukheet
orsak den högsta tack att hembära, för dess altijd emot mig betedde höga Nåd och
bewågenhet, hwar af iag alt här till blefwit försäkrat om min lyckas förkofring och
förbättrande, så snart något tillfälle der till skulle öpnas: Och emädan Åhren
begynner mehr och mehr tiltaga, och iag most see mig af åthskillige mina Cammerater
förbijgåås, det iag doch såsom en Patriot och infödd Swensk med nöjsampt sinne
härtil gierna patienterat ; |
Noter: |
Alt fördenskull, som förleden
Onsdag, Sal: Schoutbinacten Wälb. H. Johan Clerck, igenom döden afgången är, och
kanskie En Capitein dess tienst Succedera skulle, beder Wälb:e H: Ammiralen Ödmiukligst,
det Jag för denna gången kunde blifwa med avancement ihugkommen, emädan 2:ne gånger
tilförne uthi Kongl. Am:tetz Collegij Protocoll iag anteknader är, Ödmiukl: anhållande
att Wälb: H: Ammiralen icke tager sin gunstiga hand ifrån mig, uthan nu som altijd
tilförne ihugkommer som och nådigst med en recommendation till hans Excell:s Ammiral
Generalen gynnar, hafwandes dessuthan i dag det Kongl. Collegium till Supplicerat, med
gunstig tilsäjelse af H. Ammiral Siöbladh, att samma påminnelse idag hans Excell:s
öfwersändas skall, förmodandes nu otwifwelachtigt och i all ödmiukheet, det min tienst
icke må wara så illa af mig förättat, det iag flere gånger skulle blifwa
förbijgången, som doch för mitt fädernesland af hiertat åstundar lijf och blod att
opofra. Jag af förtröstan uppå Wälb. H. Ammiralens gunstiga tilsäjelse, och näst ett
nådgunstigt swars afwachtande, förblif:r
Wälb:ne H. Ammiral och landzhöfdingens
Carlscrona d. 14 Aprilis
A:o 1688
Ödmiukaste tiänare
till min dödh
/Samuel Carlsson/
Källa: Vadstena landsarkiv,
Länsstyrelsen i Kalmar län, landskansliet D I c : 159 |
Johan Clerck avled 11/4 1688. |
Ännu en
missräkning och så framgång
I egentlig mening blev dock även denna supplik utan
resultat. Den lediga schoutbynachtsbeställningen gick till majoren Henning Anckargrip,
som förresten samma dag som Samuel Carlsson författade ovan återgivna böneskrift
uppsatte en ansökan om att få efterträda Johan Clerck.
Dock skulle ett nytt dödsfall snart ge Samuel den
eftertraktade kaptensfullmakten. I april eller maj 1688 avled kaptenen Matthis Trulsson
och den lediga tjänsten gick till den ihärdige kungasonen. I ett tackbrev, daterat
Stockholm 2/6 1688, uttrycker han sin stora glädje över fullmakten och sina stora
tacksamhet gentemot Hans Clerck för all visad nåd ända sedan krigsåren. Samtidigt ber
han Clerck att ha honom i åtanke om något båtsmanskompani skulle bli ledigt. |
|
|
(Under arbete) ©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 19 juli, 2001 |
Föregående avsnitt: Matrikel
över svenska sjöofficerare 1687-1721: Carling-Cullin Nästa avsnitt: Matrikel
över svenska sjöofficerare 1687-1721: D- |
|