Hemsidan Biografica: flottan A B C D E F G H I J K L M
N O P Q R S T U V, W X Y Z Å Ä Ö

"En patriot och infödd svensk" : kungasonen Samuel Carlsson

När den unge Carl Gustaf av sin stränge fader, pfalzgreven Johan Casimir, hösten 1642 sändes ut till den framgångsrika svenska armén i Tyskland var det efter stränga förmaningar att vara gudfruktig, undvika lättfärdighet och frosseri. Som så många söner före och efter gav den blivande kungen blanka tusan i de välmenta råden, vilket rätt snart fick menliga följder för hans tidigare så slanka gestalt. Följderna av hans sexuella eskapader var lättare att tysta ned, men bland annat genom Elias Palmskölds genealogiska forskningar ett halvt århundrade därefter vet vi namnen på några av dem. Den mest bekante är utan tvekan sonen Gustaf Carlson, som legitimerades av fadern och bestods en förnämlig uppfostran. 1674 upphöjd till greve utmärkte han sig i skånska kriget, men kom senare på kant med sin kunglige halvbror och dog utomlands 1708.     

 

Samuel Carlsson (165?-1691)

 

Om Samuel Carlssons mor Sidonia Johansdotter vet vi inte särskilt mycket, ej heller om hans uppväxtår. 1675 tog Samuel tjänst i flottan som konstapelsmått, 1677 blev han underlöjtnant, året därpå överlöjtnant och slutligen kapten 1688. Gift 1683 med Margareta Wenzell och hade med henne dottern Christina, 1705 gift med Peter Ehrenspeetz.

Samuel Carlssons karriär var på inget sätt särskilt märklig. Han torde ha varit en kapabel men inte på något sätt särskilt framstående sjöofficer. Om det inte vore för att det i Kalmar länsstyrelses arkiv finns några intressanta skrivelser från slutet av 1680-talet, riktade till dåvarande chefen för andra eskadern, amiralen och landshövdingen Hans Clerck, funnes det väl knappast någon anledning att här närmare beröra Samuels karriär.

Det första av breven är från den 17 augusti 1687. En kaptenstjänst har blivit ledig och Samuel Carlson vänder sig till Clerck med en bön:

Ank. d. 18 Aug

Wälborne Herr Ammiral
och Landzhöfdinge,
Nådgunstige Herre

 

Dhen tillförsicht iagh till Wälb.ne H:r Ammiralen och Landzhöfdingen ödhmiukel. drager, sampt tillfället af En förefallen vacance förorsakar den hardiessen migh hörsambligen att insinuera Wälborne Herr Ammiralen täcktes sigh gunstigt påminna, Att i anseende af mina långliga giorde tiänster, migh som åfftast låfwat worden, widh tillfälle att blifwa hulpen, dhet dock till Dato ingen effect wunnit ;

Noter:

Om Karl Gustavs liv i Tyskland, hans förhållande till kvinnorna och följderna kan man läsa i: Olofsson, S. I., Carl X Gustaf. - Stockholm, 1961. Ovanstående uppgifter om Samuel Carlsson är hämtade från detta verk.

 

hardiessen = ta sig friheten, jmf franska hardiesse.

Ty länder till wälborne Herr Ammiralen och Landzhöfdingen min Ödhmiuka begiäran, migh höghynnestigast Recommendera, så troor Jagh /: förmedlest Wälb.ne H: Ammiralens promotion :/ och hans Excellz Hr Ammiral Generalens Undfågne tillsäyellse att wara tiänsten närmast, hällst Emedan så wäll denna Capiteinen som iag, af Wälborne H. Ammiralens Esquadron sortera,  

Det bör handla om den kaptensbeställning som blivit ledig genom att Gideon von Numers som dömts för duellsbrott den 13 augusti, se rullan för 1687.

hwar Emot iag hörsambl. migh Recommenderar och dhet öfwriga till Wälb:ne H. Ammiralen och Landzhöfdingens Conduit lembnar.

Förbl.

Wälborne Hr Ammiralen
och Landzhöfdingens

Carlscrona d. 17 Aug.
A:o 1687

Ödmiukaste
och hörsampste
Tienare
till min dödh

/Samuel Carlsson/

 

Källa: Vadstena landsarkiv, Länsstyrelsen i Kalmar län, landskansliet D I c : 159

 

En missräkning

 

Dock lyste inte nådens sol över löjtnant Carlsson den här gången. I februari 1688 avled emellertid schoutbynachten Johan Clerck, och då det inte var omöjligt att en kapten skulle komma att fylla luckan inlämnade Samuel Carlsson en ny supplik.

Högedle och Wälborne H. Ammiral och landzhöfdinge, Höggunstige gynnare

 

Wälborne H. Ammiralen hafwer Jag i Ödmiukheet orsak den högsta tack att hembära, för dess altijd emot mig betedde höga Nåd och bewågenhet, hwar af iag alt här till blefwit försäkrat om min lyckas förkofring och förbättrande, så snart något tillfälle der till skulle öpnas: Och emädan Åhren begynner mehr och mehr tiltaga, och iag most see mig af åthskillige mina Cammerater förbijgåås, det iag doch såsom en Patriot och infödd Swensk med nöjsampt sinne härtil gierna patienterat ;

Noter:

Alt fördenskull, som förleden Onsdag, Sal: Schoutbinacten Wälb. H. Johan Clerck, igenom döden afgången är, och kanskie En Capitein dess tienst Succedera skulle, beder Wälb:e H: Ammiralen Ödmiukligst, det Jag för denna gången kunde blifwa med avancement ihugkommen, emädan 2:ne gånger tilförne uthi Kongl. Am:tetz Collegij Protocoll iag anteknader är, Ödmiukl: anhållande att Wälb: H: Ammiralen icke tager sin gunstiga hand ifrån mig, uthan nu som altijd tilförne ihugkommer som och nådigst med en recommendation till hans Excell:s Ammiral Generalen gynnar, hafwandes dessuthan i dag det Kongl. Collegium till Supplicerat, med gunstig tilsäjelse af H. Ammiral Siöbladh, att samma påminnelse idag hans Excell:s öfwersändas skall, förmodandes nu otwifwelachtigt och i all ödmiukheet, det min tienst icke må wara så illa af mig förättat, det iag flere gånger skulle blifwa förbijgången, som doch för mitt fädernesland af hiertat åstundar lijf och blod att opofra. Jag af förtröstan uppå Wälb. H. Ammiralens gunstiga tilsäjelse, och näst ett nådgunstigt swars afwachtande, förblif:r

Wälb:ne H. Ammiral och landzhöfdingens

Carlscrona d. 14 Aprilis
A:o 1688

Ödmiukaste tiänare
till min dödh

/Samuel Carlsson/ 

 

Källa: Vadstena landsarkiv, Länsstyrelsen i Kalmar län, landskansliet D I c : 159

Johan Clerck avled 11/4 1688.

Ännu en missräkning och så framgång

 

I egentlig mening blev dock även denna supplik utan resultat. Den lediga schoutbynachtsbeställningen gick till majoren Henning Anckargrip, som förresten samma dag som Samuel Carlsson författade ovan återgivna böneskrift uppsatte en ansökan om att få efterträda Johan Clerck.

Dock skulle ett nytt dödsfall snart ge Samuel den eftertraktade kaptensfullmakten. I april eller maj 1688 avled kaptenen Matthis Trulsson och den lediga tjänsten gick till den ihärdige kungasonen. I ett tackbrev, daterat Stockholm 2/6 1688, uttrycker han sin stora glädje över fullmakten och sina stora tacksamhet gentemot Hans Clerck för all visad nåd ända sedan krigsåren. Samtidigt ber han Clerck att ha honom i åtanke om något båtsmanskompani skulle bli ledigt. 

   
(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: 19 juli, 2001

Föregående avsnitt: Matrikel över svenska sjöofficerare 1687-1721: Carling-Cullin

Nästa avsnitt: Matrikel över svenska sjöofficerare 1687-1721: D-