Olof Wernfelt

Olof Wernfelt (1654-1731)
F�dd och d�d.	Hustru	Barn	Karri�r	Sj�komm.	Utrikesresor	Brev, meritf�rt. etc.
* 16/5 1654 i Vadstena. + 21/6 1731 i Sthlm.	1. Elisabeth J�nsdotter +1713 2. Beata Johanna Clerck	1. Maria Elisabeth 1. Sigrid Eva	Skeppsgosse 1670, vintervaktsb�tsm. 1672, l�rstyrm. 1672, medelstyrm. 1675, underl�jtn. 1676, �verl�jtn. 2/12 1686, amiralitetskapt. 1/5 1688 (?). F�dd Wernich, adlad 10/11 1688. Holmmajor 28/4 1703, schoutbyn. 26/12 1703, vice amiral 11/6 1710, konfirm. 30/4 1712, amirals avsked 8/2 1715.	Falken 1689, Finland 1690	I engelsk tj�nst 1693, permitterad till kofferdi 1698.	Kalmar l�nsstyrelses arkiv. Landskansliet D I c : 159-
Om Wernfelt Olof Wernfelts karri�r tillh�r p� ett s�tt en av de m�rkligare. Redan som ton�ring gick han in vid flottan 1672, deltog i sj�operationerna under sk�nska kriget men fick sedan v�nta till i slutet p� 1680-talet innan kaptensfullmakten kom. D�refter dr�jde det femton �r innan han lyckades ta n�sta steg p� karri�rstegen: posten som holmmajor. Hans namn f�rdes f�rst fram av holmamiralen Verner von Rosenfeldt d� den tidigare holmmajoren M�rten Olofsson fick avsked av �lderssk�l 19/2 1703. Trots att f�rslaget st�ddes av amiral Taube genomdrev amiralgeneralen Hans Wachtmeister ist�llet valet av Johan Rolofsson Palm. D� denne avled efter en kort tid p� posten blev det emellertid Wernfelts tur. Genom avancemanget till holmmajor �ppnades v�gen upp�t f�r Wernfelt. N�r amiral Taube avled i oktober 1703 ersattes denne av f�rutvarande vice amiralen Otto Si�stierna, som i sin tur ersattes som vice amiral av schoutbynachten Carl Ruuth. Den lediga schoutbynachtsposten gick d� till Olof Wernfelt. D� medel�ldern bland de fr�msta flaggm�nnen var h�g kunde Wernfelt med sin l�nga tj�nstg�ring vara sk�ligen f�rtr�stansfull inf�r framtiden. 1709-1710 var en period av stora personf�r�ndringar inom flagmansk�ren. Viceamiralen Gideon von Numers hade avlidit 1708, Otto Si�stierna avled 28/2 1709 och i januari 1710 beg�rde och fick Rosenfelt avsked. D� dessa poster fyllts hade andra �ppningar skapats. Wernfelt b�rjade dra i tr�darna f�r att om m�jligt f�rs�kra sig om den genom Carl Ruuths avancemang lediga viceamiralsfullmakten. Dels inl�mnade han en ans�kan till Amiralitetskollegium, men f�rsummade inte att utnyttja andra kontakter f�r att n� sina syften. D� utn�mningen skulle g�ras av r�det kunde det f�rst�s inte skada att skaffa sig en gynnare bland r�dsmedlemmarna. Gl�djande nog f�r Wernfelt fanns det p� r�tt n�ra h�ll en i sammanhanget mycket l�mplig mellanhand: landsh�vdingen i Kalmar l�n Adam Carl de la Gardie. Trots att nedanst�ende brev �r odaterat talar det mesta f�r att det �r skrivet v�ren 1710. S� skriver t.ex. Wernfelt att de �vriga tv� schoutbynachterna endast haft sina tj�nster 6-7 m�nader medan han sj�lv haft posten i 7 �r. Erik Johan Lillie och Carl Henrik von L�wen hade f�tt sina fullmakter 30/9 1709 och Wernfelts b�neskrift b�r d�rf�r vara fr�n april-maj 1710.
Brevet					Noter:
H�gw�lborne H Grefwen och landzh�fdinge H�ggunstige gynnare Ehuru w�hl iag intet twiflar medh mindre den h�gl. Kongl. Senaten wijdh detta tillf�lle l�hrer hafwa min ringa person till n�got wijdare employ i n�digt minne, effter som iag alleredan tient f�r schoutbynacht i 7 �hr, och dhe andre 2:ne blefwo f�rlidit �hr, och allenast warit 6 a 7 m�nader i den tiensten ; Lijkw�hl skulle det intet ringa facilitera w�rket och befr�mmia min lycka, om iag woro s� lyckeligh och kunde obtinera h�ghw�lborne H. Grefwen och landzh�fdingens gunstige och h�gdtgi�llande recommendation till hans h�ggrefl. Excell:s H. Kongl. R�det sin H:r fader, till hwilken om s�dant icke f�llo f�r m�dosampt, iag medh detta �dmiukt h�rsammast implorerar, om h�gw�lb:ne H: grefwen och landzh�fdingens h�ggunstiga promotion i detta m�hl, och der medh alldraskyldigst f�rblif:r H�gw�lborne H:r Grefwen och landzh�fdingens �dmiukste Tienare /Oloff W�rnf�lt/ K�lla: Landsarkivet i Vadstena. Kalmar l�nsstyrelses arkiv. Landskansliet D I c : 160					I s�v�l Karl XII:s officerare som i Den introducerade svenska adelns �ttartavlor tidf�sts de la Gardies utn�mning till september 1710. Det �r dock uppenbart fr�n inneh�llet i s�v�l denna som andra skrivelser i samma volym att de la Gardie var p� plats i Kalmar flera m�nader tidigare. Landsh�vdingen var son till kungl. r�det och f�rutvarande generalguvern�ren i Estland Axel Julius de la Gardie (1637-1710). Denne hade l�mnat sin tj�nst i Reval i slutet av 1704 och d�refter helt �gnat sig �t arbetet i r�det. Gammal och sjuklig var de la Gardie ingen av r�dets mest betydande medlemmar. D� han bevistade sitt sista sammantr�de den 26 april 1710 och avled den 17 maj �r det f�rst�s ytterligt tveksamt om Wernfelts framst�t hann f� n�gon praktisk betydelse. R�dets beslut blev hursomhelst det han �nskade. Det torde vara vanskligt att klarl�gga hur stort inflytande p� besluten som inskickandet av den h�r typen av b�neskrifter generellt hade, men det �r i alla fall tydligt att Wernfelt uppfattade det som varande v�rt ett f�rs�k. Brevet kan ocks� tj�na som ett exempel p� vad som kan d�lja sig i l�nsstyrelsernas arkiv.
					K�llor: Grauers, S., Arvid Bernhard Horn... - G�teborg, 1920 ; Amiralitetskollegiets historia. II 1696-1803. - Malm�, 1974.
(Under arbete) �Bengt Nilsson benni@bibl.liu.se Senast uppdaterad: 2002-01-18 20:54

Olof Wernfelt (1654-1731)

Om Wernfelt